Siv&Edith - Nya Zeeland

Final Destination

Dååå var vi framme då. Vid slutpunkten. Destinationen. Ändstationen. Slutet på Nya Zeeland. Dags att se nya saker. Vi tar ju två nätter här i Auckland, så vi ska hinna fixa med allt inför Australien och ta reda på all information vi känner att vi behöver ha innan vi flyger över. Vi har även tvättat, för första gången på tre veckor typ. Det var välbehövligt! Så nu är alla våra kläder blöta, vi har i princip inga ombyten men hoppas på att torktumlaren gör sitt jobb.

Idag har vi bara suttit på en buss. Höjdpunkten på den resan var en enorm baguetteliknande sak som vi köpte som smakade pizza och var sprängfylld med kött och ägg. Inte en särskilt händelserik busstur alltså.

Igår kväll hände något knäppt. Vi hade precis gått och lagt oss när vi hörde två tjejröster som ropade: ”Don’t do it! Don’t do it!”, följt av ett sprutande ljud och skrikande röster i korridoren. En överförfriskad kille hade funnit att det vore en jättebra idé att bryta loss pulverbrandsläckaren och spruta med hejvilt vilket ledde till att hela korridoren fylldes med ett gulgrönt pulver och en stickande gas.

Snart gick brandlarmet igång och personalen började banka på dörrarna och skrika: ”EVERYBODY OUT! YOU HAVE LEAVE THE HOSTEL RIGHT AWAY!” Så alla fick springa ut, i pyjamas, på gatan och vänta på att brandkåren skulle anlända. Till slut fick vi i alla fall återvända till våra rum och gå och lägga oss. Det blev en händelserik kväll.

Nu har det äntligen blivit dags att ha lite bildvisning från vår tid hos Liz!



Fårauktionen i Fielding





Slaktbilen lastar får



Trädgårdsarbete



Fårklipparna är i full gång på John och Dianas gård



Begraver lilla fåret



På flaket på minitraktorn, på väg att sätta upp stängsel! I våra snygga solhattar.



Stängslet är nästan klart för användning!



Gaaanska fint väder den dagen



Tim rakar rumpor i den konstiga fastklämmar-maskinen



De nyfikna tjurarna kom och tittade på



Liz vän Kathy kom och klippte klart



Linn stampar på ullen för att få plats för mer



Liz spartanska hus

All for now folks! Imorgon kanske vi lägger upp en massa restbilder som vi har glömt lägga upp tidigare under resan, vi får se vi får se.

Sammanfattning av Liztiden

Var hälsade alla svenska fränder! Här kommer äntligen en uppdatering och ett livstecken från oss down under. Vi är klara hos fårtanten Liz och är nu framkomna till Taupo där vi ska spendera en natt för att sedan ta oss vidare mot vår slutdestination Auckland. För på tisdag flyger vi till Australien! Ska bli skönt, vi känner oss klara med Nya Zeeland. Förhoppningsvis får vi finare väder där också, men det vet man ju aldrig.

För de som inte ingår i våra familjer har vi en liten nyhet att delge. Madeleine har nämligen bestämt sig för att åka hem tidigare, 21 mars för att vara exakt. Hon känner att hon har fått nog av livet som backpacker och hemlängtan är enorm, så hon kastar in handduken. Linn kommer resa vidare, men tillsammans med vår vän Josefine Hermansson och kommer troligtvis få en fantastisk tid i Australien.

Men nog om det! Vi måste ju skriva om vår senaste vecka. Det har blivit trädgårdsarbete, husstädning, fårflyttning och fårklippning. Vi tar det nog dag för dag för att göra det lättare att hänga med.

Dag 1 (fredag):
Resan började i Wellington klockan 8 på morgonen, klockan 10 kom vi fram till lilla Bulls där vi skulle hoppa av Kiwi-bussen och möta upp med Liz. I en röd bil satt en tant och väntade på vår ankomst. Bilfärden tog oss till Fielding, den stad som är närmast hennes gård. Där fick vi gå på en liten marknad, några stånd med enbart närproducerade produkter. Bönderna i närheten hade kommit för att sälja frukt, grönsaker, ägg, bröd, vin m.m. En riktig gullig, liten marknad med andra ord. Vidare gick vi till en får- och boskapsauktion, bönder hade tagit med sina djur som de ville ha sålt och sedan auktionerades de ut till intresserade köpare. Liz själv, köpte sig ca 30 får till sin gård. Det fanns får, tjurar och kalvar, sedan kunde man även ta dit vallhundar och auktionera ut, men det fanns det dock inga denna dag. En halvtimmes bilfärd från Fielding var vi framme hos Liz, ett trähus på en kulle vid skogen, omringad av fårhagar. En aning omodernt kan man kanske beskriva det. Vedspis, ont om varmvatten och utedass var det som gällde. Det värsta med husen här i Nya Zeeland är att de inte är speciellt bra isolerad trots att det kan bli nollgradigt och till och med några minus här på vintern. Så vinden blåser rakt igenom så vi välkomnades med 17 grader i huset och värre blev det. Som värst var temperaturen nere på 10 grader, det var kanske inte speciellt roligt precis… I alla fall så tog vi oss en snabb lunch, smörgåsar är vad de äter till lunch här. En aning besvikna var vi men vi har överlevt det med. Vi fick dock en riktigt god chutney gjord på gröna tomater, det förgyllde mackätandet. Eftermiddagen tillbringades med fåren och med hjälp av hennes två vallhundar, Liv och Bex, flyttade vi några får till en annan hage. 370 får och lamm har hon ungefär totalt så det är en del pysslande. 

Dag 2 (lördag
): Efter en natt nerbäddade i flera lager täcken, hade vi ändå fått en ganska god natts sömn. Vi fick lyxen att kunna vara ute på internet och kolla mejlen varje dag, men dock kunde vi endast göra detta på förmiddagarna då internet inte var så dyrt. Äntligen hade Liz tänt en brasa så värmen började sakta men säkert sprida sig i huset. Idag var vädret inte speciellt lockande, det ösregnade hela dagen och inatt hade det även blåst stormvindar. Så en innedag fick det bli och vi tog tag i dammtrasorna och började damma vardagsrummet. Detta var minst sagt välbehövligt då spindelväv hängde från taket och hyllorna förgylldes med ett fint lager av damm. Till kvällsmat bjöds vi på god lammstek och sötpotatis, den mest typiska maträtten i detta land.

Dag 3 (söndag):
Denna dag hann vi med mycket. På förmiddagen kom Liz son Michael på besök och efter en fika gav vi oss ut på fältet och vallade får. Förutom fåren har Liz även 5 väldigt nyfikna tjurar som lullar runt i hagarna. Vi hämtade de nya fåren Liz hade köpt på auktionen och tog med oss dem till de mer inhägnade hagarna vid fårstallet som även hade fållar vi kunde ta in fåren i så de kom åt att avmaska dem. Några sjuka lamm fick åka med på den traktorsliknande lastbilen upp till fårstallet där de skulle få sig en behandling. Så Linn och Madeleine fick mysigt sällskap med tre lamm på flaket. Efter att ha gjort det vi kunnat var det bara att hoppas att de skulle överleva fluglarverna som kryllade på dem, men risken att de skulle dö var stor. På eftermiddagen dök Liz dotter Ellen och hennes man upp. I strålande solsken gav vi oss ut och hjälpte Liz med hennes ved. Linn fick snabbt in tekniken med att hantera yxan och tyckte detta var riktigt roligt. Madeleine kämpade på med staplandet av veden. Efter lite mat och mysande framför tv:n var det sängen som lockade.

Dag 4 (måndag):
När vi drog upp gardinerna på morgonen möttes vi av en stor sol och blå himmel, vi hade äntligen fått fint väder. Slaktbilen skulle komma tidigt och hämta får, så vi slängde i oss en snabb frukost och for sedan iväg på den lilla traktorn för att möta upp honom. Det var en ny och ovan chaufför som fick kämpa för att få fåren att göra som han ville, men till slut hade de gått på och vi kunde ge oss tillbaka till huset. Madeleine, som hade haft en sömnlös natt, gick upp och vilade medan Linn lade sig och solade. Efter ännu en lunch på smörgåsar ägnades sedan eftermiddagen åt trädgårdsarbete, där vi högg bort merparten av Liz buskar medan Liz rotade i rabatten och hittade en hel hög med potatisar som vi sedan fick till kvällsmat.

Dag 5 (tisdag):
Denna morgon hade Liz en bilservice inbokad hos en firma i Fielding och vi åkte med då vi hade utlovats ett kafébesök, vilket det blev. Vi gick till ett kafé som låg inuti en bokaffär där vi beställde in varsin kopp varm choklad och brownie, som var de godaste brownies vi har ätit. Choklad med bitar av mjölkchoklad i och vispad grädde till det. Wosh! Galet gott. Vi får dock medge att det blev något mäktigt med den varma chokladen till, men vad gör man inte. Man får ju passa på när man väl är på kafé. Smått illamående gick vi tillbaka till firman och hämtade bilen för att åka vidare till stormarknaden där Liz köpte mat och vi försåg oss med lite proviant som choklad och jordnötter, för att klara den långa väntan på mat hos Liz.

På vägen hem tog Liz en liten omväg för att hälsa på sina vänner John och Diana. De hade en riktig fårgård, stor nog att kunna leva på, som John sade. Inte som Liz gård alltså. John erbjöd sig att visa oss runt på gården så vi hoppade upp på fyrhjulingen och drog iväg. Han visade oss byggnaden där fårklippningen pågick för fullt, tre klippare och två som samlade ihop all ull. Häftigt att se hur fort de arbetade! Sedan åkte vi vidare och blev visade all boskap, han hade både köttkor och 600 får, all mark och fick även se spåren efter den svåra översvämningen som var 2004. Man kan inte föreställa sig hur mycket vatten det var, hur mycket som blev förstört och som än idag inte är helt återställt. Vi blev även visade deras damm där massor av spännande fåglar hade sina bon och deras fruktträdgård där de hade ett valnötsträd. Japp, vi fick smaka på en valnöt och kan härmed säga att vi har ätit färsk valnöt.

När vi till slut kom hem till gården väntade lite fårbegravning. Ett av de lamm som de försökt rädda hade inte klarat sig och skulle nu få sin sista viloplats, så vi tog traktorn, slängde upp fåret på flaket, körde till begravningsplatsen och började gräva. För hand. När hålet blivit stort nog slängde vi i fåret. Liz tog fram en kniv och stack flera gånger på fårets mage tills en stinkande gas pös ut. Den som någon gång har känt lukten av metangas kan tänka sig hur mycket en hel fårmage med metangas kan lukta. Vi höll på att spy.

Efter begravningen blev det lite mer trädgårdsarbete innan kvällsmat och sängen.

Dag 6 (onsdag):
Idag var Liz härliga son Mike med och förgyllde vår dag. Vädret var även helt underbart, stark sol hela dagen och nästan helt vindstilla. Dagen började dock med begravning av ytterligare två får, sedan började fösandet av får. En kille, Tim, skulle nämligen komma på eftermiddagen och ”dag” alla får, alltså klippa av den smutsigaste ullen i rumporna på fåren, så alla får skulle samlas på ett ställe. Sedan skulle vi även bygga upp ett stängsel så att fåren inte skulle kunna rymma efter att de blivit klippta utan gå ut till hagen. Klockan tre ringde dock Tim och lät meddela att han inte hunnit klart med det jobbet han höll på med för dagen och kunde inte komma förrän klockan halv åtta på kvällen. Liz blev arg, för då skulle det ju vara mörkt när han rakade fåren och risken för skärsår var hög. Inget att göra åt det dock, han gjorde det han hann och resten skulle Kathy få ta dagen efter. Kvällen blev dock lång, vi kom inte in förrän halv tio. För övrigt hade Tim en helkonstig maskin som klämde fast fåren och välte över dem så han kunde raka dem utan att riskera att bli sparkad. Ni får se på bilderna som kommer.

Dag 7 (torsdag):
Merparten av dagen ägnades åt att klippa klart de fårrumpor som inte hunnits med dagen innan. Inte mycket att berätta från den här dagen. Vädret var uselt, mulet och kallt. Vi fick inte lunch förrän halv fyra på eftermiddagen heller, riktigt jobbigt. Och Madeleine hade haft ännu en sömnlös natt så hon hade en jobbig dag helt enkelt.

Dag 8 (fredag):
Idag var stora fårklippardagen! Klockan halv åtta kom fårklipparen Mike och började klippa, vårt arbete var att samla ihop och sortera all ull. Vi var försedda med skrapor för att skrapa undan ullen från stället där Mike klippte, sedan skulle vi sortera så ullen på huvudet kom i en säck, den korta och fula ullen från magen och benen i en säck och slutligen själva kroppsullen i en säck. Kroppsullen samlades i en säck i en maskin, som fylldes ganska snabbt så snart fick vi hoppa i säcken och försöka trycka ner ullen så mer skulle få plats. Så nu har vi klippt får då! Eller nästan i alla fall. Inte alla som kan säga att de har klippt får i Nya Zeeland.

Dag 9 (lördag):
Idag gick vi upp tidigt för att packa, städa undan allt och hinna kolla mejlen en sista gång innan vi hoppade i bilen för att åka tillbaka till Bulls där vi skulle hoppa på bussen. Vi hade fått order om att vara där kvart i tio, men då vi vet vid det här laget att bussen aldrig är i tid var vi inte där förrän strax före tio. Tiden gick, ingen buss kom. Till slut hade klockan blivit halv elva och Madeleine hade tröttnat. Hon gick då in på informationscentret där den vänlige mannen lät henne låna telefonen för att ringa Kiwi Experience. Efter att få vänta länge i telefonen fick hon till slut veta att bussen hade tagit en liten omväg för att hämta upp folk utanför Wellington och skulle bli 60 minuter försenad. Alltid lika trevligt att ha och göra med Kiwi Experience. Till slut kom i alla fall bussen, vi hoppade på och kom till slut fram till Taupo. Linn har längtat hela resan efter tacos så vi har köpt ingredienser till det! Höjdpunkten på dagen. Vi bor i ett rum där merparten än svenskar, men en kille vi pratade med berättade att den är en tjej som snarkar högt som en björn ryter. Det ska bli roligt att se hur mycket sömn vi får den här natten.

Det var allt! Hoppas ni har orkat läsa igenom allt, mycket information på en gång. Bilder får ni en annan dag, förhoppningsvis imorgon.

 

Wellington burgers

Då var vi klara med sydön och tillbaka på nordön! Vår dag har bara bestått av resa och transport, började klockan nio med ett par timmars busstur som följdes av tre timmars båttur. Sedan blev vi lite strandsatta vid färjeterminalen, för vår skruttiga buss startade inte, batteriet var dött. Efter drygt en halvtimma kom dock en servicekille som fixade till problemet och vi kunde åka till dagens destination, Base Backpackers i Wellington. Det enda Base hostel som vi faktiskt gillar.

Vår mat är i princip slut nu för vi ska ju wwoofa i över en vecka och vill inte behöva slänga en massa, så vi bestämde oss för att unna oss att äta ute ikväll. Det regnar här idag så vi gick bara till närmsta bar och chansade, och där fick vi de godaste hamburgarna vi har ätit i hela våra liv!

Bröd som hade stekts i vitlökssmör fylldes med sallad, tomat, rödlök, knaperstekt bacon, en stor biff, vällagrad cheddar, amerikansk majonnäs och BBQ-sås. Det ni! Godare kan det inte bli. Dessutom hade de extrapris, så vi fick två hamburgare för priset av en. Så sjukt bra.

Imorgon kommer vi äntligen till Liz, vi får se hur uppdateringen blir för vi är inte alls säkra på om vi kommer ha tillgång till internet. I så fall får ni höra om vårt äventyr när vi kommer upp till Taupo 10 mars. Ha det bra så länge!

Pussar och kramar från oss